Torsdag 2010-03-18 kl 08:06
Stackars armenier, som nu blir bestraffade av Turkiet för att USA och Sverige antagit resolutioner om att massakern på armenierna under första världskriget var folkmord. Som jag för några dagar sedan skrev, ledde resolutionerna till att Turkiet kallade hem sina ambassadörer från Stockholm och Washington. Nu går Turkiets premiärminister Erdogan ännu längre då han varnar för att han kan utvisa ca 100 000 armenier från Turkiet.
I Turkiet finns ca 170 000 armenier av vilka ca 100 000 saknar turkiskt medborgarskap. ”Jag behöver inte behålla dem i mitt land”, sade Erdogan i en intervju i London till BBC. Enligt Erdogan är det den armeniska diasporan som ligger bakom dessa resolutioner i utländska parlament och med hotet om utvisning försöker Erdogan påverka Armeniens regering till att lösgöra sig från kopplingen till diasporan.
De i Turkiet boende fattiga armenierna har knappast något med resolutionerna att göra, men blir ändå den grupp som får betala det högsta priset för resolutionerna eller egentligen för folkmordet på det egna folket. Oskäligt och orättvist, tycker säkert de flesta. Det enda goda med Erdogans uttalande är, att han blottar vilka principer som gäller i Turkiet, som vill bli medlem i EU.
|
|
|
Onsdag 2010-03-17 kl 07:57
Näringslivets toppar har de senaste dagarna kommit med allvarliga uttalanden. Bergsrådet Jorma Eloranta, som är VD för Metso sade att situationen i Finland påminner om Titanic. Musiken ljuder och isberg syns omkring en. Enligt Eloranta står Finland på stupets rand.
Stora Ensos VD Jouko Karvinen är frustrerad då budskapet om skogsindustrins kris inte går fram. Karvinen efterlyser beslut om skatter, virkeshandel och kärnkraft.
Etlas Sixten Korkman säger att situationen är värre än vad man låter förstå.
Vad är sanningen om den finska ekonomin? Är det som näringslivets chefer säger eller överdriver de för att få politikerna att fatta för dem önskvärda beslut.?
|
|
|
Tisdag 2010-03-16 kl 08:31
Som känt är det inkommande höst riksdagsval i Sverige. Kampen mellan det borgerliga blocket och det rödgröna blocket blir jämn. Enligt de senaste mätningarna har de rödgröna ett knappt övertag, men i nästa mätning kan situationen vara en annan.
Det skall bli intressant att se vilken betydelse sänkningen av pensionerna kommer att ha. Nästan alla pensionärer får sin pension sänkt på grund av att prisläget sjunkit och inkomstutvecklingen har varit svag. Som exempel kan nämnas att en pension på drygt 1 000 euro sjunker med ca 30 euro. Regeringen har något kompenserat sänkningen och sänkt skatten för pensionärer, men de svenska pensionärerna får ändå detta år mindre i handen än förra året.
Hos oss har de flesta pensionärers månadspension stigit, om än obetydligt, men dock. En höjning av kommunalskatten har betytt att en del ändå fått se sin nettopension sjunka. Pensionärerna i både Sverige och Finland har inte åtminstone ännu stigit upp på barrikaderna utan de verkar acceptera situationen med en oförändrad eller lägre pension. Men då valkampanjen på allvar börjar, kommer pensionärerna med all sannolikhet att precis som tidigare vara mycket aktiva.
|
|
|
Måndag 2010-03-15 kl 06:32
Vilket är det problem som i dag drabbar samhället allra hårdast? Om man ser på vad politikerna oftast lyfter fram, skulle svaret vara; att få folket att stanna längre i arbetslivet. Då skulle visserligen sysselsättningsgraden eventuellt något stiga, då gruppen av dem som skulle stanna kvar i arbetslivet är något större än de nya åldersgrupper som kommer in på arbetsmarknaden. Några nya arbetsplatser skulle en sådan reform ändå inte medföra och därmed inte heller lösa det största problemet eller bristen på arbetsplatser.
På sikt måste vi förbereda oss på att stanna längre i arbetslivet, men arbetsmarknadens största problem är i dag otvivelaktigt bristen på arbetsplatser och det problemet hotar att växa. Det problemet bottnar i de finska företagens tunna orderböcker. Förbättrandet av våra företags konkurrensförmåga borde därför ha högsta prioritet. Tyvärr verkar det som om alla ännu inte insett detta då en höjning av pensionsåldern gång efter annan lyfts fram som den viktigaste frågan.
|
|
|
Söndag 2010-03-14 kl 08:33
Massakern under första världskriget i Turkiet mot huvudsakligen armenier och som krävde ca 2 miljoner offer är något som turkarna ännu inte gjort upp med. Frågan har lyfts upp i många länder och nu senast i Sverige där riksdagen senaste tisdag med en röst övervikt beslöt att massakern var ett folkmord. Liknande beslut har bl.a. Schweiz, Kanada, Nederländerna, Tyskland gjort. Den svenska riksdagen beslut har väckt bitterhet i Turkiet, som omedelbart kallade hem sin ambassadör från Stockholm och inhiberade ett svenskt-turkiskt möte som skulle hållas den 17 mars detta år. Varför Turkiet inte vill erkänna att landet gjorde sig skyldig till folkmord, verkar märkligt. Turkiet anser det var en ”normal sammandrabbning” i vilken också många turkar miste livet.
På fredagen offentliggjorde justitieministeriet här hemma en utredning som går ut på att vår statsledning skulle kunna konstatera att krigsansvarighetsprocessen i Finland år 1946 stod i strid med en rättsstats principer. Regeringen borde nu konstatera detta. Statsministern hann redan konstatera att ett sådant uttalande inte förändrar något. Presidenten säger sig överväga när och på vilket sätt hon kunde komma med ett dylikt uttalande.
|
|
|
Lördag 2010-03-13 kl 06:40
Förslaget till en medie- eller yleavgift körde på grund efter att minister Linden meddelat att hon inte ämnar föra ärendet vidare till riksdagen. Medieavgiften har väckt starka protester fastän den i praktiken skulle innebära en ordentlig sänkning av den nuvarande TV-avgiften. Minister Lindens beslut har gett henne både ris och ros. En del spekulerar i att motståndet mot medieavgiften varit speciellt stort i hennes egen valkrets Uleåborg och att hon var rädd för att inte bli omvald i fall hon skulle ha fört frågan till riksdagen. Själv skyller hon på socialdemokraterna som efter det att Mikael Jungner inte fick fortsatt förtroende som VD för Yle, meddelade att de kommer att ompröva sitt stöd för den planerade medieavgiften. Intressant är att socialdemokraterna nu starkt kritiserar Linden för att hon inte vågar föra frågan till riksdagen.
Kauppalehti spekulerar i att den nuvarande TV-avgiften kommer i nästa år att höjas till 250 euro. Om minister Lindens åsikt att Yles verksamhet skall finansieras med skattemedel, skulle detta betyda att statens inkomstskatt borde höjas med ca 7 procent. Alternativen är följaktligen inte så värst goda. Nu kommer vi gruppordföranden att nästa vecka diskutera frågan och det skall bli intressant att se om åsikterna ändrats så att medieavgiften ändå förs till riksdagen.
|
|
|
Fredag 2010-03-12 kl 06:35
Vem bär ansvarat för att en 16 år gammal pojke dog efter att han berusad gått hem från en fest och senare efter tre veckor hittas död under snön.? Enligt polisen finns det inga tecken på att han utsatts för ett brott. Hade han gått nykter hem vore han med all sannolikhet ännu vid liv. Alkohol kan han inte få på laglig väg, vilket betyder att någon fullvuxen langat alkohol åt honom och de andra minderåriga. Den som gjort det, bär åtminstone moraliskt och kanske också juridiskt ansvar för pojkens död. Alltid då en minderårig fått alkohol finns det en fullvuxen som förmedlat alkoholen till den minderåriga. Varför har inte polisen satsat på att utreda vem den fullvuxna personen är som förmedlat alkohol till minderåriga vilka sedan berusade blivit föremål för brott eller gjort sig skyldiga till brott? I går på riksdagens frågetimme lyfte jag fram denna allvarliga fråga och av ministrarnas svar kan man dra slutsatsen att myndigheterna kommer att skärpa sig i denna fråga.
|
|
|
Torsdag 2010-03-11 kl 06:02
Huvudrubriken i den svenska tidningen Dagens Industri var för ett par dagar sedan "FINNKAMP om Telias Soneras bonusar". Svenska staten som är bolagets största aktieägare med dryga 37 procent av aktierna, vill helt avsluta systemet med bonusar till de redan högavlönade cheferna i bolaget. Finska staten som är den näststörsta aktieägaren vill åter ha kvar bonusarna och motiverar detta med företagets och aktieägarnas intressen. Den svenska staten beskylls av finländarna för att föra politik in i bolaget. Omröstningen om bonusarna förväntas bli mycket jämn. Jag kan inte med bästa vilja förstå hur bonus till chefer med årsinkomster på flere hundratusen euro skulle locka dem till att prestera mera. Bonusen kan däremot locka bolagsledningen till att ta överstora risker. Sådana exempel finns det speciellt inom finansvärlden gott om. I denna finnkamp håller jag i motsats till den verkliga finnkampen på Sverige.
|
|
|
Onsdag 2010-03-10 kl 09:04
Det är alltid viktigt att i kommande beslut dra nytta av de erfarenheter som man på olika sätt skaffat sig. Utskottets resa till Kambodja och Laos gör inte oss medlemmar till några stora experter i varken biståndsfrågor eller brottsbekämpning, men det som ögat sett och örat hört, går inte obemärkt förbi.
Förvaltningskostnaderna och all byråkrati tar en alltför stor andel av biståndspengarna åtminstone i de två länder som vi besökte. En mängd välavlönade konsulter och övervakare skall i både givar- och mottagarländerna ha sin andel av pengarna och de egentliga projekten lider av detta. Detta känner alla till, men missförhållandet har ändå fått fortgå.
|
|
|
Tisdag 2010-03-09 kl 14:09
Under vår resa i Kambodja och Laos har vi stiftat bekantskap med projekt som finansieras med biståndspengar, men också med projekt som utländska företag gjort i de här områdena. Ett sådant är exempelvis Stora-Ensos plantage i Laos. På basen av de uppgifter som vi fick, är investeringen lönsam för Stora-Enso och speciellt för den lokala befolkningen. Årsarrendet som Stora-Enso betalar för plantagen är knappa 10 euro per ha och bruttoavkastningen ca 200 euro per ha. Innan plantagen tas i bruk måste den dock rensas från minor, vilket är ganska kostsamt. Stora-Enso har som mål att hundradubbla sina plantager i Laos. För detta behövs inga skattepengar och inte konkurrerar heller investeringen med vår inhemska industri. Detta är biståndspolitik där det inte finns förlorare utan enbart vinnare.
|
|
|
Måndag 2010-03-08 kl 09:18
Då man besöker länder som skiljer sig från vårt land, konstaterar man stilla för sig själv att ett bättre samhällssystem än vårt, finns knappast. Det är möjligt att åtminstone de politiska ledarna i de andra länderna har liknande tankar, eller att deras system är det bästa. Trots att Finland hör till de länder där klyftan mellan samhällsgrupperna är den lägsta, betyder detta ändå inte att det även hos oss finns mycket som borde förbättras.
Jag har nu under några dagar sett de enorma inkomstklyftorna i både Thailand och Kambodja. Visst har jag tyckt synd om barnen som här lever i fattiga förhållanden, men samtidigt konstaterat hur de förfaller vara minst lika nöjda som våra barn. Detta har fört mina tankar till min egen barndom. Inte var det mycket av materiella ting som vi strax efter kriget födda barn hade. Men då vi inte visste av något bättre var vi nöjda.
Utgående från detta borde åtminstone största delen av biståndspengarna gå till dem, som lider hungersnöd. Enligt samma princip borde de socialpolitiska åtgärderna också hos oss riktas till de som har det allra sämst i stället för att låta alla samhällsgrupper bli delaktiga av dem. Men så tycker nu ändå inte alla.
|
|
|
Söndag 2010-03-07 kl 08:54
Den bild jag haft av asiaterna som ett flitigt och företagsamt folk, fick en ordentlig törn då jag besökte tre projekt som Finland understöder i Kambodja. Beloppen som vi gett och ger är ganska blygsamma, men resultaten är ännu blygsammare. Pengarna som den by vi besökte fått och som getts vidare till några hundra familjer för att de skulle kunna föda upp svin, höns och starta svampodling har inte gett något vidare resultat. Detta närmast på grund av människornas märkliga inställning till arbete. Det är bara i de afrikanska byarna där jag sett en liknade inställning. Det verkar vara trevligare att sitta på gårdsplanen mitt i all skit och oordning än att hålla rent omkring sig. Är det det kommunistiska systemet som förstört de eljest så flitiga asiaterna?
|
|
|
Lördag 2010-03-06 kl 08:00
Att det förekommit och förekommer otroliga grymheter riktade mot mänskligheten känner historien mycket väl till. Diktatorer som Hitler, Stalin, Amin och Pol Pot har på sina samveten liv som överskrider 10 miljoner. Jag besökte i går det fängelse där Pol Pot torterade och avlivade folk så sent som år 1979. Totalt torde ca 3 miljoner människor ha avlivats under hans regim.
Det började så bra då de fattiga röda khmererna gick till angrepp mot de rika, men urartade ganska snabbt till massmord. Nu har man i gångsatt rättegång mot de värsta förbrytarna som i dag är ca 85 år.
Inte är heller Finlands korta historia så oblodig. Också i vårt lands inbördeskrig, självständighetskrig eller brödrakrig vilken term man nu vill använda, representerades de röda huvudsakligen av torpare och arbetare. Nästan 40 000 personer huvudsakligen från den röda sidan, fick sätta livet till. Ännu i dag finns det i vissa kretsar en viss bitterhet för att vi ännu inte i tillräcklig rad gjort upp med vårt förflutna.
|
|
|
Fredag 2010-03-05 kl 09:11
Jag kommer i håg att jag för ca fyra år sedan skrev en blogg om hur myndigheterna i Thailand lyckats reducera narkotikabrottsligheten. Resurserna för bekämpandet av narkotikabrott hade ökats och dessutom hade man skärpt straffpåföljderna. Det var med stor stolthet som man då presenterade siffrorna som visade att antalet narkotikabrott hade minskat.
I går fick jag av samma myndigheter statistik över utvecklingen under de senaste åren. Statistiken visade att de goda resultaten är nu historia. Allt har gått i fel riktning och narkotikabrotten har under de fyra senaste åren ökat med ca 50 %. De hårda åtgärderna biter inte mera, men inte visste myndigheterna heller vilka nya åtgärder man nu borde vidta. Brottslingarna lockas av möjligheterna till att förtjäna stora pengar på narkotikahandeln.
Detta betyder ändå inte man skulle ge upp kampen mot narkotikabrottsligheten utan tvärtom. Samarbete mellan länder och myndigheter men också allmänhetens hjälp är mer än viktiga i bekämpandet av denna brottslighet.
|
|
|
Torsdag 2010-03-04 kl 08:40
I slutet av 1990-talet var Sverige känt för sin stränga beskattning av företag. Detta ledde till at många storföretag flyttade bort från Sverige. I samband med fusionen av Stora och Enso skrev de svenska tidningarna att orsaken till att Helsingfors valdes som hemort för det nya bolaget Stora-Enso var den i Finland lindrigare företagsbeskattningen.
Storbolagen Ikea och Tetra Pak flyttade bort från Sverige just på grund av beskattningen. Strategen bakom båda flytten sägs vara Göran Grosskopf som är ordförande i Ikeas ägarbolag Inka Holding. Grosskopf applåderar i dag de skattesänkningar som Sverige gjort och säger att hade de gjorts tidigare skulle båda nämnda storbolag ha stannat kvar i landet. Han säger vidare att utländska bolag nu överväger att flytta till Sverige just på grund av dagens låga beskattning.
Då vi i Finland står inför en reform av företagsbeskattningen, finns det all orsak att se till att vi inte gör samma misstag som svenskarna gjorde på 1990-talet. Skattekonkurrensen är en icke välkommen, men ändå viktig faktor som bör beaktas i skattelagstiftningen.
|
|
|
Onsdag 2010-03-03 kl 08:39
Då jag i början på veckan gick in på banken för att göra vissa ändringsanmälningar, gjorde bankfunktionären det som hör till hennes uppgifter eller började bjuda ut åt mig olika tjänster. En sådan var möjligheten att mot en mindre ersättning få delta i luncher, där fackmän ger råd i placeringsfrågor.
Jag ifrågasatte motivet med rådgivning och undrade hur lyckade experternas råd har varit. Jag bad henne gå in på Kauppalehtis och Dagens Industris nätsidor och läsa hur goda det norska analysföretaget Investtechs rekommendationer varit. Av de 10 bolag som Investtech rekommenderade i januari 2010 har kursen för nio (9) sjunkit med i medeltal 8 %.
Detta betyder inte att ett köp av de bolag som rekommenderades skulle vara dåliga. På lång sikt kan de vara riktigt bra, vilket oftast är fallet då det gäller långtidiga investeringar. Det bästa rådet är allt fortfarande att fördela investeringen på flere branscher och att köpa i små partier under en längre tid.
|
|
|
Tisdag 2010-03-02 kl 08:43
I gårdagens Bild ingår en artikel om Greklands katastrofala ekonomi och orsaken därtill. Det är skrämmande läsning om hur omfattande fifflandet kan vara i ett EU-land. I artikeln påstås det att 30% av Greklands ekonomi är s.k. svartekonomi. Handel och tjänster utan kvitto är omfattande och Grekland beräknas förlora 30 miljarder euro i utebliven mervärdesskatt. Privatpraktiserande välrenommerade läkare uppger som månadsinkomst endast 300- 1 000 euro.
Pensionslagarna ger möjlighet till spekulation och små pensionsavgifter kan ge feta pensioner. Strejkdagarna är per 1000 personer i Grekland dubbelt så många som i Tyskland. Politikerna lever ett lyxliv med bl.a 50 000 tjänstebilar för anställda och politiker, skriver Bild.
Det kan vara att en del av uppgifterna borde tas med en nypa salt, men otroligt låter det och hur kan det grekiska folket ha valt beslutsfattare som låtit detta fortsätta i åratal.
|
|
|
Måndag 2010-03-01 kl 07:23
Jag skrev för en tid sedan om hur de borgerliga partierna i Sverige skiljer sig från sina systerpartier i Finland. Hos oss motsätter sig både Samlingspartiet och Centern att de receptfria medicinerna skall överföras till dagligvaruhandeln, medan deras systerpartier i Sverige genomförde reformen från början av detta år. En annan fråga där åter de finska vänsterpartierna Sdp och Vänstern skiljer sig från de svenska, gäller hushållsavdraget. I Sverige är Vänstern helt emot hushållsavdraget medan Sveriges Sdp kan tänka sig att bibehålla avdraget, men kräver ändringar i det. I Finland har ingen större kritik mot hushållsavdraget kommit varken från Sdp eller Vänstern. Visserligen har de påpekat att avdraget gynnar huvudsakligen dem, som har råd att anlita utomstående arbetskraft för hushållsarbete. Låginkomsttagarna drar ingen större nytta av det då de inte har råd att anställa utomstående.
Hushållsarbete är förresten ett bra exempel på ett arbete som antingen ingår i bruttonationalinkomsten eller faller utanför den. Då jag själv gör snöarbete på vår och ofta också på grannens gård, har detta arbete inget ekonomiskt värde. Hade en utomstående mot arvode gjort det, skulle jag ha kunnat avdra en stor del av kostnaden från min skatt, samtidigt som arvodet hade höjt landets bruttonationalinkomst.
|
|
|
Söndag 2010-02-28 kl 08:35
Jag läste i går om de hemlösas situation i Köpenhamn, som förvärras efter att ett hem för ca 50 personer måste stängas. Vart de skall ta vägen kunde ingen ge svar på. Problemet är det samma i alla storstäder. Också i Helsingfors finns det ett hundratal bostadslösa. I trappuppgången i det hus i H:fors där jag har min bostad, var det för ett par år sedan inte alls ovanligt att jag fann någon bostadslös liggande bredvid värmeelementet de kalla vinterkvällar jag kom sent hem. Inte störde de mig och knappast heller någon annan än gårdskarlen, som kanske någon gång fick extra städjobb. Trots den stränga vintern har jag i år inte en endaste gång varken tidigt på morgonen eller sent på kvällen stött på någon bostadslös i trappuppgången. Kan det vara så bra att staden lyckats erbjuda de bostadslösa tak över huvudet?
|
|
|
Lördag 2010-02-27 kl 07:47
Resultatet av den minigallup som man i Sverige gjort om vilket land svenskarnas stöder nu då Sverige fallit bort i kampen om OS-guldet ishockey, förvånar mig inte. Jag har under årens lopp i olika sammanhang haft ganska mycket att göra med folk från de nordiska länderna. Nästan undantagslöst har deras favorit efter det egna landet varit det övriga Norden. Minigallupen bekräftade detta då svaret på ovan nämnda frågan var: givetvis hejar vi på Finland., guldet hör till Norden, var svenskarnas svar. Visst hör det, men gårdagens match grusade de förhoppningarna.
För några år sedan gjorde man en liknade gallup i Danmark efter det att danskarna inte gått vidare till EM i fotboll. Den stora majoriteten av danskarna sade sig vara nordister och stödde därför Sverige. Samma inställning blir också i Finland allt starkare. Hjärtat slår hårt för Finland, men strax bakom kommer de övriga nordiska länderna.
|
|
|
|
Äldre inlägg »
|
|
|